Den diskreta hjälparen

"Ingen mening mä å prat!"

“Intuition becomes increasingly valuable in the new information society precisely because there is so much data.” ~ John Naisbitt.

Eftersom jag tror mig vara en intuitivt lagd person blev jag intresserad av att i ett pressmeddelande från Linköpings universitet läsa att intuition kan förklaras enligt en ny avhandling i didaktik. Forskaren Lars-Erik Björklund menar i den att det finns en neurobiologisk förklaring till hur erfarenhetsbaserad kunskap uppstår.

Det var för några år sedan som vetenskapsmännen upptäckte att vår hjärna använder sig av dubbla system när den tar emot och bearbetar sinnesintryck, ett medvetet och ett omedvetet. Det omedvetna systemet lagrar sina intryck i vad som kan jämföras med en bilderbok, där våra samlade erfarenheter infogas kontinuerligt. Till bilderna fogar det undermedvetna en liten kommentar av typen "bra" eller "dåligt". När det uppstår en situation som relaterar till någon av bilderna i "boken" bläddrar det omedvetna blixtsnabbt fram bilden och överlämnar den diskret till oss som ett tips om hur vi kan lösa problemet. Speciellt när vi ställs inför flera val och vid informationskorsningar är den här reaktionen oss till stor hjälp.

De här minnena ligger separerade från våra vanliga minnen, och vi kan inte berätta om dem för vi vet inte att vi har dem. Det är först när de känner igen någonting som vi får den där magkänslan eller den här idén hur vi ska hantera eller agera, förklarar Lars-Erik Björklund för Vetenskapsradion. En person som förlitade sig på sin intuition var enligt Björklund Ingemar Stenmark. ”Hä gå int å förklar för den som int begrip”, mina ben tänker fortare än jag”, kunde Stenmark säga, och han verkade faktiskt agera i enlighet med det. Satt i relation till det framstår "Dä ä bar´å åk" som något mer än en klyscha...

Som amatörtyckare i ämnet kan man ju spinna vidare och fundera över det välkända uttrycket att "livet passerar revy" när vi utsätts för en krissituation eller ligger på det yttersta. Kanske är det helt enkelt intuitionen som bläddrar febrilt i sitt album för att hitta något som passar för att lösa situationen, och som till slut slänger upp hela albumet i ren desperation? Prosaiskt lagda läkare hävdar förstås att det i det fallet rör sig om att syretillförseln till hjärnan stryps, så att det uppstår hallucinationsliknande tillstånd. Fast jag har själv upplevt den här "revyn" vid tre tillfällen, en gång i tidig barndom då jag ramlade ner från en tunna, och i det korta fallet såg jag mitt då så korta liv flimra förbi innan jag landade. Totalt oskadd, så någon syrebrist lär jag inte ha drabbats av! Något senare berättade en kamrat att han också haft en "revyföreställning", i hans fall tror jag att det hände i samband med en cykelvurpa, men det tog många år innan jag fick veta att det här är ett allmänkänt fenomen. Fast nu tror jag visst att jag kommit en bit O.T? Intuitionen säger mig åtminstone det...