24 november 2006

Fredagsbussen

H. Daumier: Omnibus (Wikipedia, fri bild)
För den som likt er förtrogne under en ganska lång period av livet varit förvisad till själsdödande kösittande i bil på morgnarna känns det närmast som en befrielse att nu sjunka ner i bussätet med en packe gratis morgontidningar som reselektyr. Sjuhundrasextio är en bussig linje, gott om sittplatser och oftast utan den värsta morgondramatiken (om man inte räknar in långvarigt översvämmade gator och luftfärder efter gatkantsansatser dit?). Fast ibland tar nyfikenheten kommandot, så att man bara måste sticka upp näsan över tidningskanten för en omvärldsanalys - denna morgon var just ett sådant tillfälle!

Som vanligt passerade jag tre av mina sittande kurskamrater när jag gick på bussen, trots att det fanns tomma platser bredvid dem alla. Vår oskrivna lag och etikettskänsla förbjuder oss att ägna morgonen åt tomprat, vi sliter tillräckligt på varandra ändå under lektionstid - en svensk rit som möjligen är besläktad med japanernas rädsla för att förlora ansiktet. "Skall vi vara tråkiga så låt oss vara det var och en för sig!" är ett passande motto...

En annan av de påtvingade resekamraterna placerade jag tidigt i kategorin "sjuksköterska". Det stod en air av Nightingale kring henne (hon såg för resten ut som en fräsigare version av Meryl Streep!) , och jag blev otroligt nöjd med mig själv när hon verkligen steg av vid Sahlgrenska. Endast tidsbrist gjorde att jag inte hann skriva in mig på hennes avdelning för att slutföra kategoriseringen.

Denna morgon förgylldes även av en samling veteraner, med destination "Fredrikshavn" skriven i pannan. Även om det nog hade konsumerats en och annan frukostöl i det sällskapet så medförde deras närvaro ändå mer hopp än fruktan inför det näraliggande seniorskapet. Hoppas att ni hade en bra dag på havet gubbar, och att gammeldansken inte lämnade en alltför besk eftersmak!

Dagens grubbleri infann sig på Linnéplatsen. En fjärilsflicka passerade nämligen framför bussen, och fast att hennes vingar slokade betänkligt i snålregnet så infann sig funderingen om hon var min lyckliga fé eller sin egen olyckliga fé. Jag hann inte djupmeditera över detta, men bär med mig frågeställningen över helgen.

Så många färdsätt, så många medresenärer, så många destinationer! Vart är vi på väg, och vad väntar oss? Fredagskvällens fråga, utan livlina...

16 kommentarer :

Anonym sa...

Det var en fin teckning.
Nästan som ur en "Dickensbok".
Springer det omkring féer på Linnégatan? Dom har jag missat :)
Det råder iallafall ingen vattenbrist just nu.

Trevlig helg - Eivor

Ptr sa...

En liten hemlis oss emellan: "fén" var en skolflicka med en stor tygfjäril fastsatt på ryggsäcken. Fast för ett ögonblick förvandlades hon till en fé i en fredagsglåmig bussresenärs ögon... ;-)

Javisst är det en fin teckning av den tidens bussresenärer!

Ha en fin helg själv i det våtvarma vintervädret!

Anonym sa...

Jag tänkte att det var "lilla Tingeling", som letade efter Peter Pan :)
Jag fantiserar också ibland.
Men när det gäller folk i olika städer, så brukar till och med stockholmarna reagera på att man pratar med varandra på spårvagnarna i Göteborg. Det är inte så vanligt i Tunnelbanan.
Samma i affärer. Alla kan prata med vem som helst helt naturligt.
Det är något som jag älskar i "Göteborgsandan".
Det är nog inte för inte som det kallas för "Lilla London".
Det räcker att komma några mil ifrån sta´n, så är det munkavle på expediter och andra. Tråkigt!!
Hälsn. Eivor (den tjatiga )

Ptr sa...

Ja, vid närmare eftertanke kan det ju ha varit Tingeling! Felet var väl att jag inte begrep att "Landet Längesen" ligger vid korsningen Linnéplatsen/Vegagatan... ;-)

Kan bara instämma att det ibland finns en gemytlig stämning på bussar och spårvagnar i Göteborg med omnejd. Häromdagen havererade en buss på vår linje, och mer behövdes inte för att
pratet skulle komma igång både på hållplatsen och på den buss vi hoppade på istället...

Men annars är man nog lite miljöskadad av närheten till storstaden! Går jag in i en livsmedelsaffär utanför regionen så känns det som om allt går i ultrarapid i kassan, fast felet ligger ju inte där, utan hos mig själv som jagar upp mig i onödan!

smulan sa...

Underbar reseskildring, Peter!
Morgonhälsningar, Smulan

Ptr sa...

Anita, roligt att Du gillade min lilla upptäcktsresa!

"Wenn jemand eine Reise tut, So kann er was verzählen", Matthias Claudius (1740-1815) ;-)

Anonym sa...

Morning,
På tal om spårvagnar, så kom jag att tänka på min väninnas mamma, som alltid brukade sjunga en sång, på kalasen - den hette på "Kortedalaspårvagnen".
Jag har inte lyckats hitta texten, men den handlar om en man som träffar en yppig och vacker kvinna på spårvagnen till Kortedala.
Refrängen går så här:
"Men se´n på bröllopsnatten såg jag vad jag aldrig förr fått se; för där låg hon tunn och platt och på en stol breve-
Låg hårets gyllene lockar,höftens gungande våg, denna barmen något stor, som skapad för amour - dessa bländvita tänder, o. s. v."
Så kommer jag inte ihåg mer, men den har väldigt rolig text.
Hälsn. Eivor

Ptr sa...

Vilken härlig burlesk sång, hoppas att den finns upptecknad i något arkiv! Låter som om din väninnas mamma var en intressant personlighet dessutom... ;-)

Apropå "entertainers": en person från Kungälv i min perifera umgängeskrets brukade, när inspirationen infunnit sig på kalasen, kliva upp på en stol och klämma i med "Skeppar Sjöstrands farväl till vackra Marousja på American Bar", med text av Ture Nerman och tonsatt av Lille Bror Söderlund. Fast den var nog lite mer rumsren, till och med Harry Brandelius har ju sjungit in den...

Anonym sa...

Hon är, Peter.
Hon lever ännu, men kommer nog inte ihåg hela texten.
Jag skall fråga för man vet ju aldrig.
De äldre kommer ofta ihåg gamla tider bättre än nutid.
Den har en härlig melodi också.
"Skeppar Sjöstrands farväl" har jag nog aldrig hört :)
Hälsn. Eivor

Ptr sa...

Om hon kommer ihåg texten hoppas jag att du skriver ned den, för det kanske ingen annan har gjort!

Du har säkert hört Nermans visa, den är nog mer känd för raderna "Maria Marousja från Petrograd, vem vilar i natt i din famn?" Jag har sökt förgäves på nätet efter texten.

Anonym sa...

Hej Peter,
Jag hittade texten på Googles. Under rubriken : Låtar som börjar på M -
och här är den:
Maria Maruska
(Skeppar Sjöstrands farväl)
T: Ture Nerman
M:

Maria Maruska från Petrograd,
vem vilar i natt i din famn?
En tysk kapitän med cement och sand,
en skeppare från Köpenhamn?
En styrman från Stockholm med bommulls-last,
en norsk goulasch uti sill?
En Masthuggs-gast, en finsk brigadist?
Ja, vem får i natt lägga till?

I månader långa jag längtat
att åter få kyssa din leende mun.
I skansen den trånga jag längtat
att hälsan få sköta i ditt förbund.
Uppriggad i bästa landgångsställ,
och med allt utav hyran jag har.
För i kväll är jag tvungen att dränka min sorg,
uppå Reval American Bar.

När vakten den långa är slut,
och jag åter längtar att falla i sömn.
din bild sätter cirkulation i mitt bröst,
fastän löftet du gav var en lögn.
Nu svävar du in som en mörkhyad nymf,
fast ditt hjärta du bortlovat har.
Ja, nu svävar jag åter med dej i en vals,
uppå Reval American Bar.

Så långt alla klutar gå högt i topp,
i hjärtat inunder min rock.
Du är skön som en spaniens kvinnokropp,
på ett gyll'ne cigarrlåd'lock.
Farväl Maruska från Petrtograd,
till härnäst i din dörr jag ta'r,
och står där igen, på törn och i rad,
uppå Reval American Bar.

Ha en bra dag Eivor (jag har aldrig hört den förut)

Ptr sa...

Tusen tack för texten, Eivor - synd att Du inte hört melodin, för den är ganska medryckande!

Anonym sa...

Hej,
Om Du tycker att texten på min låt är för burlesk och icke rumsren, så kan Du väl radera mitt inlägg.
Jag tycker inte att den var värre än "Maria Maruska"..
Det finns ju ofta ett visst intresse för gamla Göteborgsvisor, som kan vara svåra att få tag på.
Nu får jag väl ställa mig i skamvrån igen..
Eivor

Ptr sa...

Nehej, jag tycker bara att den var rolig, så den vill jag gärna ha kvar!
Burleskt, ekivokt och t.o.m. skabröst går hem här, bara det har finess... ;-)

Ptr sa...

Mer om Maria Maruska kan nu läsas på nedanstående länk.

http://korsningen.blogspot.com/2007/01/den-gckande-maria-frn-petrograd.html

Ptr sa...

Ett tillägg till vistexten insänd av Gittan 6 december 2009:

"Det här hör inte alls till ditt inlägg men jag stötte på en text som ´var inskickad till dej -06 Maria Marushka såg att det fattades första versen, här kommer den:
"Maria Marushka du mörka mö på Reval American bar.
Nu far jag ut på det gungande hav å du står där ensam kvar.
De tar i din dörr å de står där på rad ja se karl efter karl efter karl.
Maria Marushka från Petrograd på Reval American bar."

Tack för det!