13 juni 2007

Sic transit gloria Mölndal

Gammalt vykort av härligheten

I den låga byggnaden t.v. på vykortet invigdes 1951 Gunnars restaurang. Vykortet är gissningsvis ganska samtida med tanke på bussmodellen (observera även hästekipaget i backen framför bussen!) Runt 1970 övertogs rörelsen av konditorn Rune Sahlin och restaurangen fick då sitt namn Sahlins Terrass, ett namn som blev outplånligt förknippad med krogen, trots några halvhjärtade försök av senare ägare att döpa om den. Jag kom själv till Mölndal ungefär vid tiden när Sahlin övertog rörelsen, och minns med en lätt darrning på smaklökarna alla gamla wienerschnitzlar, pepparstekar och stora starka man konsumerat här under årens lopp. Ändå är det inte för maten och drycken som Sahlins Terrass kommer att bli ihågkommen ,utan för att här skapades industrihistoria!

Rune Sahlin var ingen nykomling när han startade sin terrass, utan hade öppnat bageri redan 1953. Jag minns ännu besök efter hans övertagande av restaurangen då man fick trycka på en knapp på en väggmeny, och så rullade det ner en kula till kökspersonalen med en särskild färg för den rätt man beställt - restauranger med det systemet kvar bör vara k-märkta vid det här laget! Efter en mellanperiod med handskrivna turnummer började Sahlin experimentera fram ett sinnrikt system, där man istället tryckte fram en nummerlapp och sedan fick upp lappens nummer på en display när kockarna gjort sitt. Idén visade sig vara ett genidrag - 1981 startade Sahlin det företag som än idag heter Q-matic, och som grundaren 1987 övergick till att driva på heltid. Om jag inte minns fel var postkontoret eller systembolaget i Mölndal den första externa kund som prövade på turlappsystemet, redan året därefter var man ute på exportmarknaden. Idag finns turlappssystemet inte bara på de flesta apotek, systembolag och banker i vårt land, utan företaget har gjort mer än 25.000 installationer i över 85 länder världen över, omsätter bortåt 400 miljoner och har över 200 anställda - inte illa för något som började som en service åt hungriga lunchbesökare!

Terrassen då? Ja, den har inte haft en lika lyckosam historia sedan blomstringstiden. Andra ägare har försökt att driva krogen vidare, bland annat var den kinarestaurang en kort period. Sista gången dörrarna öppnades för gäster var i våras, då den under några veckor tjänstgjorde som bokrealokal. Nu när dess historia är all går den i graven med skylten "Nouveau Sahlins terrass" ovanför entrén. Rivningsarbetet har påbörjats, och så småningom skall här resa sig ett högt bostadshus. Detta är samtidigt startskottet för tilltänkta stora förändringsarbeten i stadskärnan.

Men för att återknyta till namngivaren av huset, varje gång jag trycker fram min turlapp någonstans så är det inte solklart att det är min plats i kön jag kommer att tänka på i första hand, utan kanske på pepparsteken på Terrassen. Och möjligen den kalla ölen...

När skopan gjort sitt...(Egen bild från 21 juni)



Fotnot: Mera om byggnadens tillkomst kan läsas här här. Tilläggas kan att Rune Sahlin avled den 10 augusti 2008.

Fotnot 2: Vid efterläsning (november 2013) av inlägget kan konstateras att de tilltänkta förändringarna av stadskärnan ännu inte blivit av, med undantag av att ett parkeringsgarage har tillkommit.  

2 juni 2007

Skräcködlan poserar igen!

Plesiosaurus, tecknad av Adam Stuart Smith
Lagom till säsongens början har Nessie dragit sitt strå till stacken för den skotska turistnäringen genom att ta en tur över sjön inför yorkshirebon Gorden Holmes videokamera. Denna gången är monstervännerna extra lyckliga, eftersom filmen inte bara är ovanligt tydlig utan dessutom visar den bakomliggande stranden. Förutom att detta gör det mindre troligt att det rör sig om en bluffilm innebär det också att man kunnat taxera Nessies marschfart till cirka 10 km/tim.

Skeptikerna låter sig dock inte övertygas (om nu någon trott det?), utan det förekommer teorier om att filmen visar en säl eller jätteål, och faktum är att filmaren själv är inne på ålteorin. Räkna dock med att Svanödlefalangen också studerar filmen med stort intresse och kommer att göra sin stämma hörd i debatten! (Den som sympatiserar med denna gruppering hittar nog en del av intresse på sajten plesiosauria.com)

Jag hörde själv till en liten vänkrets som spanade efter Nessie per webkamera för några år sedan, men vi övergick med tiden att istället rapportera om fåren Sheeba och Mavies förehavanden, eftersom de hade sin hage strax nedanför kameran. (Fantastiskt nog lever fåren ännu och kan beskådas på sajten! Dock är sidan dessvärre numera så nedsolkad med skräpreklam att jag avstår från att länka dit.) Vid en av monsterspaningarna såg jag f.ö. något märkligt som rörde sig i vattnet längs med stranden, men tyvärr kände jag då inte till att man kunde spara bilderna, så där kanske mitt Nessiescoop rök all världens väg...

Drar mig i sammanhanget till minnes historien om en annan som råkade ut för Nessie. Det var en skotte som varken trodde varken på det ena eller andra, så han var givetvis även ateist. Nu satt han på Loch Ness och prövade fiskelyckan, och det bar sig faktiskt inte bättre än att hans eka plötsligt angreps av sjöodjuret. Både skotten och hans båt kastades högt upp i luften för att sedan försvinna in i monstrets gap, och mannen kunde inte låta bli att förtvivlat ropa "Käre Gud, hjälp mig, snälla!"

I det samma hostade monstret upp mannen och hans båt och försvann ner i djupet! Mannen kravlade sig ombord, fiskade upp årorna och började ro mot land. Då hördes plötsligt en rungande stämma från himlen.
"Jag visste faktiskt inte att du trodde på mig!", dånade rösten lite spydigt.
"Äh lägg av", "fnös ateisten, "för fem minuter sedan trodde jag inte på monstret i sjön heller!"