Klippan, Göteborg (egen diakopia)
Klippan, Göteborg, där älv möter hav och där nya fartyg möter gamla. Det var här en sexton år ung man på sensommaren 1920 tog plats i en jolle för att bli forslad ut till en tremastad skonare, som skulle ta honom till Skottland och Irland på hans första hyra.
Den unge mannen växte upp i en misär som vi idag har svårt att föreställa oss ens i våra svartaste fantasier. Hans far dör när han är sex år, och hans mor försvinner till Amerika. När ynglingen som femtonåring för andra gången fotvandrat de fyrtio milen till Göteborg för att bli sjöman, hamnar han en dag av en tillfällighet på stationen i Jonsered. En dam, den då trettioåttaåriga Margaret Kjellberg, sätter sig bredvid trashanken, som berättar för henne att han tänker gå på sjön. Margaret, som tillhörde en förmögen göteborgssläkt med ägarintressen i bl.a. Jonsereds fabriker, förbarmade sig över gossen och skrev ett rekommendationsbrev som gjorde att han fick anställning på Jonsered fram till dess att han kunde förverkliga sina sjömansdrömmar.
De två omaka personerna håller kontakten, och det händer att Margaret skickar en slant till den fattige grabben när hon förstår att han har det svårt. Senare i livet skickar han som tack sin första böcker till henne med dedikation, och när han år 1949 håller sitt inträdestal i Svenska Akademien är hon hedersgäst. Den unge mannen heter Harry Martinsson.
Fotnot: Det sällsamma mötet i väntsalen kom, lagom till hundraårsjubiéet (2004) av Martinssons födelse, att skildras i teaterföreställningen "Damen i väntsalen" av Pamela Jaskoviak.
Inga kommentarer :
Skicka en kommentar