5 juli 2010

Var fanns Johans svenska värld?


(Egen bearbetning av fotografi.)


"In the portraits of that house, the windows are eyes or pieces of the soul, almost. To me, each window is a different part of Christina's life." -Andrew Wyeth.

Blev i förmiddags överraskad med en inbjudan till att hänga med upp till akvarellmuséet i Skärhamn för att beskåda en utställning med verk av den amerikanske konstnären Andrew Wyeth, som f.ö. avled förra året i en ålder av 91 år. Utställningen, som är exklusivt inlånad från Marunuma Art Park i Japan, är baserad på det flera decennier långa förtroendefulla samarbetet mellan konstnären och syskonen Christina (1893-1968) och Alvaro Olson (1894-1967) i Cushing, Maine. Wyeth fick mot alla odds komma och gå som han ville för att dokumentera deras liv och hem, och en bieffekt blev att det med tiden skänkte lite stjärnsatus åt syskonparet, vilket en aning oväntat livade upp den till ytan kärva Christina. Alvaro däremot var mer reserverad inför kändisskapet. Till saken hör att Olsons hem var minst sagt nedgånget, utan att vara elak kan man väl säga att det idag utan problem skulle platsa bland Jan Jörnmarks "övergivna platser". Wyeth har skildrat huset och dess innevånare med en blandning av realism och ömsint närhet, utan att göra avkall på modellernas integritet.

Christina Olson var gravt invalidiserad. Detta till trots gjorde hon utflykter i hemmets omgivningar genom att krypa, eftersom hon vägrade att använda rullstol. Wyeth fångade ett av dessa tillfällen i "Christina´s world" år 1948, och den tavlan har kommit att nämnas som ett av de mest betydande amerikanska konstverken från förra seklet. Tavlan finns permanent utställd på Museum of Modern Art i New York. Många har förvånats över att den 55-åriga kvinnan hade en sådan ungdomlig kropp, men Wyeth har senare medgivit att han i själva verket använde sin betydligt yngre hustru som modell för torsodelen av målningen. Wyeths konstnärliga frihet tycktes därvidlag inte känna några gränser, lika lite som Christina verkade göra det i utforskandet av sin värld...

Modellernas svenskklingande efternamn fick mig att forska lite i deras bakgrund när jag kom hem. Det visade sig att deras far var en svensk sjöman som hette Johan Olausson, vilket han sedan ändrade till John Olson. 1892 gifte han sig med sjökaptensdottern Katie Hathorn, med vilken han fick fyra barn, bland dem alltså Christina och Alvaro. Längre bakåt i tiden än till Johan har jag inte lyckats komma, men jag hoppas på lite hjälp på en släktforskningssajt - uppdatering kanske följer!

Nu är syskonen Olson borta sedan mer än fyrtio år, men de lever vidare i Wyeths konst. Och även deras hem har överlevt - som museum är det rent av i bättre skick än det var då det var avsett som bostad. Däremot skingrades en hel av inventarierna vid en auktion efter Christinas död.

2 kommentarer :

Västanvind sa...

Hej Peter,

Roligt att du visar dessa underbara målningar som visas i år på akvarellmuséet.
Han var en fantastisk konstnär och visst är Skärhamn fint på sommaren.
Hoppas allt är bra och önskar dig en fin sommar.

Hälsningar Eivor

Ptr sa...

Eivor skrev 100706 kl. 10.45: "Hej Peter,

Roligt att du visar dessa underbara målningar som visas i år på Akvarellmuséet.
Han var en fantastisk konstnär och visst är Skärhamn fint på sommaren! Hoppas allt är bra och önskar dig en fin sommar."

Hej Eivor!
Din kommentar försvann på något mystiskt sätt från bloggen, men jag hittade den nu, några timmar senare på mailen, så jag kopierar in den så här i stället.

Ja, man kan inte bli annat än imponerad över Wyeths tavlor, samtidigt som man får chansen att veta mer om hans motiv. Nu väntar jag med spänning på om någon lyckas hitta mer om syskonen Olsons svenska anor!

Det var förstås roligt att komma ut på Tjörn även i år. Jag älskar västkusten mer för varje sommar, tror jag!

Ha nu en riktigt fin sommar själv,
hälsar
Ptr