I en enkät bland 2000 vuxna i Storbritannien röstades Enid Blyton fram som den mest populära inhemska författaren.J K Rowling kom trea, och en viss William Shakespeare belade en hedrande femteplats.
Det är klart att man minns "femböckerna" från skolan, och jag läste inte utan behållning några av dem. Men det var nog tjejerna i klassen som var mest femfrälsta, själv föredrog jag böckerna om den busige Bill av, som jag trodde, "Richard" Crompton. Senare insåg jag att författaren faktiskt var en hon, vid namn Richmal Crompton. Fast min absoluta favorit bland ungdomsböckerna var Tvillingdetektiverna av den produktive Sivar Ahlrud. Även där fanns det en "hake" beträffande författaren, som visade sig vara en psuedonym för författarna Ivar Ahlstedt och Sid Roland Rommerud (på åttiotalet övertogs pseudonymen av några andra författare, men då hade jag lagt ifrån mig Tvillingdetektiverna för länge sedan). De bångstyriga tvillingarna Klas och Göran och deras torre kusin Hubert var nog för mig vad Harry Potter är för barnen av idag.
Astrid Lindgren? Jo då, första Pippiboken läste man ju lätt pliktskyldigt, men annars var det filmatiseringarna av hennes böcker som jag och många andra älskade. Mästerdetektiven Blomkvist gav upphov till små rollspel bland kvarterets ungar, men jag undrar vem i gänget som slutgiltigt fick ta hand om Vita Rosens stormumrik? Kanske dags att börja nysta i den härvan nu, femtio år senare...
Rasmus i sin tur var en ständig källa till medlidande. Skönt att det ordnade sig för honom, den snälle luffaren Oskar och taxen Toker till slut - livet hade blivit bra mycket dystrare annars! För övrigt anser jag att Oskar=Åke, inte Allan - punkt slut...
Till sist måste jag bara lägga in en bild från Wikipedia på Enid Blytons hus i Bourne End, Buckinghamshire. Nog är det väl så en barnboksförfattare skall bo, inte i någon tråkig lägenhet på Dalagatan? (För övrigt bodde visst även tvåan på listan över Storbritanniens mest populära författare Roald Dahl, just i Buckinghamshire. Verkar vara en inspirerande miljö!)
4 kommentarer :
Jag gillade Enid Blytons Fem-böcker väldigt mycket som barn. De blev inspirationen till HK ( Hemliga Klubben) som jag och min bästa kamrat startade i mitten av 50-talet. Några riktiga äventyr fick vi dock inte vara med om.
Pippi Långstrump var jag inte särskilt förtjust i. Hon skrämde mig lite minns jag. Rasmus däremot älskade jag! Jag håller med dig helt och fullt att Åke Grönberg är den enda riktiga luffaren.
Ja, Buckinghamshire är jättefint. Min f.d. svägerska bodde faktiskt i Bourne End i flera år, alldeles vid Thamsen.
Lillan
Hej Lillan!
Nog är det väl spännande när man får göra små återbesök i barndomslandet?
Buckinghamshire ser fint ut på hemsidan. Bortsett från en fotbollsresa till London för många år sedan har jag tyvärr aldrig kommit till England, men Internet är inget dåligt substitut för resandet!
Hälsn.
Peter
Jag tror jag har läst i princip alla Tvillingdeckar-böckerna. Jag läste dem för mina grabbar då de växte upp också, de älskar dem, liksom jag! Eftersom jag själv bodde i Stockholm en tid som barn så känner jag ju till de ställen som beskrivs. Född norrlänning och uppväxt en tid i norr, gillar jag verkligen de delar av böckerna då de är uppe i Vindsele och ställer till det!:)
Enid Blyton var spännande, barn som var på äventyr, och så i England. De blev en internationell utblick, även om jag också träffade många människor från andra delar av världen på grund av min fars arbete och min mors intresse för kristna missionärers arbete.
Astrid Lindgrens röst då hon läste böcker i radio och tv bäddade in min barndom i vadd, och ibland undrade jag om de inte var min farmor som läste för mig i radion, så lugn och trygg och kärleksfull upplevde jag Astrids röst.
Min farmor däremot läste högt för mig innan jag somnade. Hon läste Lotta-böckerna, och Fiffi-böckerna för mig och jag fick en stark tilltro till tjejer och unga kvinnor som handlingskraftiga och intelligenta individer.
Roligt att få ta del av andras bokminnen från barndomen! Bland mina favoriter hörde även Wahlströms djurböcker för unga, även om jag bara har läst en bråkdel av de 121 böcker som faktiskt kom ut i serien.
Skicka en kommentar