Där står tomheten öde och kal

(Egen bild)

"Det är tomt, det är bränt, det är härjat och kalt,
där den låg, ligger berghällen bar,
men däröver går minnet med vinden svalt,
och det minnet är allt som är kvar.

Och det är som jag såge en gavel stå vit
och ett fönster stå öppet däri,
som piano det ljöd en munter bit
av en visa med käck melodi".
(Gustaf Fröding)

Frödings diktrader föll mig i tanken när jag läste att den tomma villan på Apotekaregatan 17 i Göteborg blivit lågornas rov. Någon kanske minns att fastigheten förekommit några gånger i den här bloggen, senast för någon månad sedan? Men nu är alltså sista kapitlet i dess historia uppenbarligen skrivet, för efter branden i onsdags (sannolikt anlagd) återstår bara förkolnade rester av byggnaden. Trots att den attraktiva tomten länge varit i Wallenstams ägo har man inga planer för den, utan dagen efter branden spånar man om "kontor, konferens, utbildningslokal, hotell eller kyrka" som möjlig nybyggnation där. Kanske finns det anledning att återkomma till den saken, men jag kommer i alla fall att sakna anblicken av den vita byggnaden på kullens topp varje gång jag åker förbi Sahlgrenska.