Vi var ett gäng äldre herrar på jobbet idag som vid förmiddagsfikat kom att prata om TV, och vi mindes alla med häpnad den tid då det var sändningsuppehåll på TV alla onsdagar (någon som minns när det upphörde?). B., som varit med några år äldre än jag, konstaterade att han idag får in mer än 700 kanaler med sin parabol! Tiderna då hela Sverige diskuterade gårdagens TV-program nästa morgon är förbi för länge sedan, hur mycket tidningarnas nöjessidor än kämpar för att göra skridskoåkande halvkändisar , målbrottsoffer och modeikonerna Larz Kristerz till riksangelägenheter.
Det måste väl låta som rena stenåldern för yngre generationer med bara en TV-kanal, som inte ens ens sände veckans alla dagar? Och då skulle de bara veta att vissa av oss är så vansinnigt gamla att vi hann komma upp i tioårsåldern innan vi fick TV hemma! Jag hittade en TV-tablå från den tiden, så här såg TV-programmet ut en julafton i slutet av 1950-talet:
Måndag 24 december - julafton
19.00: För er som fått tv i jul: Betlehems stjärna
Siluettfilm av Lotte Reiniger med sång av Glydebourne Festival Chorus
20.00: Andy Pandy
20.35 - 21.10: Chaplinfilmer
Hälsobrunnen och Äventyraren
Det var det hele! Ännu ingen Arne Weise i sikte, men han hade i alla fall börjat höras i radio.
Själv har jag för länge sedan resignerat inför mångfalden, och ju fler program och kanaler det blir, desto mindre tittar jag på TV. Fast hatkärleken Lost blir det väl till att titta på även i nästa omgång - same presidier as last year! I övrigt kämpar jag mig febrilt igenom gamla videoband med inspelningar av program som jag missat att titta på för sådär fem år sedan. Det händer att man stundtals känner en viss upptäckarglädje över oväntade fynd, och bättre sett än aldrig!
3 kommentarer :
Oj,vad nostalgisk jag blir när jag ser TV-programmet från 1950-talet!
Fast hemma hos oss kom förstås inte TV:n förrän i början av 1960-talet. Tills dess gick vi barn alltid till grannen för att se "Bröderna Cartwright" på lördagkvällarna. Alla byns ungar samlades i TV-rummet och tänk! grannen sa ingenting om denna invasion!
Fortfarande kör vi bara med TV 1, 2 och 4 plus kunskapskanalen förstås - och till och med känns överflödigt ibland! :)
Ja, visst blir man nostalgisk. Vi fick vår första TV 1957/58 och jag minns så väl att, trots att jag var 11/12 år, tyckte det var fantastiskt kul att se på Andy Pandy.
Jag såg ett program på TV redan 1954, då de svenska tv-sändningarna precis kommit igång.
Det var i en affär, förmodligen radioaffär. Jag och mina kamrater satt på bänkar framför TV:n och såg på ett väderleksprogram. 'Vädergubben' kom in i studion iklädd flygarutrustning och med en hjälm under armen. Den lade han ifrån sig på ett bord alltmedan han berättade hur han varit uppe i luften och kollat vädret. Sedan talade han om hur dant vädret var och skulle bli.
Det hela låter säkert ganska fantastiskt nu men jag svär på att så gick det till.:)
Lillan
Smulan, det där med besökstittare känner jag igen! Min moster och morbror bodde i Sävsjön i Bergslagen där han var lärare. De var tidiga att skaffa TV, och när de knäppte på TV:n och släckte i taket så märkte de hur det tassade in folk utifrån i mörkret. När programmet var slut och de tände ljuset kunde det sitta uppåt tjugo gäster i rummet! Ingen fick gå hem outspisad, så det gällde att ha nybakat...
Lillan, om inte flygaren framträtt för så länge sedan hade man kunnat gissa på John Pohlman, för han hade många hyss för sig när han rapporterade väder. Minns jag inte fel hoppade han fallskärm i sändning bl.a.
Jag minns också Andy Pandy, liksom kapten Bäckdahl (Nils Dahlbäck) med Humle och Dumle.
Skicka en kommentar