Vi förstår inte varandra!

Förra veckan tittade jag på ett trevligt program om öl, som lämpligt nog gjorde ett nedslag i Danmark, där man ju inte har några problem med at svinge en bajer til frokost utan att skämmas. Det jag reagerade mest på var inte det avspända förhållandet till öl, utan mera att den svenske programledaren och de danska medverkande mestadels konverserade på engelska (trots att man var på nykter kaluv!). Det verkar föreligga ett accelererande kommunikationsproblem, som inte bara är svenskt-danskt utan även norskt-danskt. "Det har skett en utveckling där man talar snabbare och otydligare, vissa ändelser försvinner och vissa ljud uttalas mindre distinkt än förut", säger Sabine Kirchmeier om det danska uttalet, och som chef på danska språknämnden vet hon nog vad hon talar om.

Inte nog med detta: forskare påstår att danska småbarn föredra att tiga allt längre innan de ger sig i kast med modersmålet, eftersom de tycker att danskan är svårbegriplig. Redan på det första ord som barn brukar tycka är användbart, "mor", kör det ihop sig för de små, enligt språkforskaren Dorthe Bleses.

Nu är det inte bara språkligt som det går grus i det mellanfolkliga umgänget ibland. "Far, far, det är danskar i affären!", skrek Elof upphetsat i en gammal galenskaparsketch. Nu verkar danskarna säga det samma, fast om oss. "Svenska arbetare upprör Danmark", skriver Kvällsposten. "De kommer her og tager vores job, tag hjem til Sverige", tycker många kunder, medan arbetsgivarna däremot gillar den svenska arbetsmoralen. "Jag anställer bara svenskar. Den danska personalen jag har haft har varit lat. Det låter grovt att säga men det är mycket "mañana, mañana" över dem. Man måste vara efter dem för att få dem att städa, även om det står i deras kontrakt", säger en (svensk) butikschef. Någon mer än jag som kommer att tänka på Manuel i Fawlty Towers? Nåja, lite syskongnabb vi hör till, vi kan nok godt lide hinanden, trots allt!

Fast det är inte bara det talade danska språket som kan vara knepigt! Ekstra Bladets rubrik här nedan vållade mig lite huvudbry innan jag läste mig till att det rörde sig om att man hittat den 370 millioner år gamla fisken Euphanerops, som tros vara en av de första som uppvisat parvisa bakfenor. Detta lär ha varit något som hos senare arter utvecklades till ben, vilket visade sig bra att ha när de tog klivet upp på torra land. En betydligt intressantare historia än vad rubriken utlovade för en svensk...