Det var år 1931 som Salvadore Dali, då 27 år gammal, målade sitt vykortsstora verk The Persistence of Memory. SF-författaren JG Ballard skriver så här om bilden i The Guardian 2007: "Dalí's masterpiece and, I believe, the greatest painting of the 20th century is The Persistence of Memory, a tiny painting not much larger than the postcard version, containing the age of Freud, Kafka and Einstein in its image of soft watches, an embryo and a beach of fused sand. The ghost of Freud presides over the uterine fantasies that set the stage for the adult traumas to come, while insects incarnate the self-loathing of Kafka's Metamorphosis and its hero turned into a beetle. The soft watches belong to a realm where clock time is no longer valid and relativity rules in Einstein's self-warping continuum.
What monster would grow from this sleeping embryo? It may be the long eyelashes, but there is something feminine and almost coquettish about this little figure, and I see the painting as the 20th century's Mona Lisa, a psychoanalytic take on the mysterious Gioconda smile. If the Mona Lisa, as someone said, looks as if she has just dined on her husband, then Dalí's embryo looks as if she dreams of feasting on her mother."
Själv kommer jag mest att tänka på tidvatten när jag ser klockorna på tork...
Anledningen till motivvalet är förstås rätt självklar: det är ju dags att ställa om till sommartid, en natt då det väl fortfarande kommer att vara köldgrader i en stor del av landet. Vid varje tillfälle när det är dags att ställa om klockorna återkommer den eviga frågan: "framåt eller bakåt"? För min del har jag inga problem med tidsuppfattningen sedan jag lärde mig att på våren ser vi fram emot sommaren och då ställer vi fram visaren, och på hösten ser vi tillbaka på sommaren och följdaktligen drar tillbaka visaren. Andra tänker på trädgårdsmöblernas utplockande respektive magasinering på vår och höst, och Lillan har tipsat om att i engelskspråkiga länder har man ramsan "Spring Forward, Fall Back" till hjälp.
2 kommentarer :
Jag tänker också alltid på "Spring Forward, Fall Back" - då är det lätta att rätta till tiden!
Ja, den är både fyndig och användbar! (Men hopplös att göra en svensk version av, väl?)
Skicka en kommentar