När drog du stugan till fest senast?

Drättaduk (bild ur Nordisk Familjebok anno 1907)

Det är mycket man inte vet, och en tidigare icke känd okunskap hos mig upptäckte jag ikväll, när jag mycket händelsevis snubblade in på ordet "drätt" i Nordisk Familjebok (på projekt Runbeberg). Mitt ansikte antog alltmer formen av en fågelholk ju mer jag läste jag läste: "Drätt. 1. (Drättaduk, Dragduk), fordom en del af dragningen", hvarmed stugan vid högtider pryddes ("drogs") kring väggar och tak. Denna bestod dessutom af hängkläden (hvilka förhöllo sig till drätten som bården till tapeten), flätter l. trär (linneremsor med flätade fransar) och i senare tid äfven af målade bonader. Drätter och hängkläden gå äfven under benämningen bonader, häntydande på deras ursprungliga bestämmelse att "bona om" stugan. I senare tider ha de tjänat endast till prydnad och alltmer börjat ersättas af målade pappersbonader. Drätterna äro i regel, liksom hängklädena, hvita linneväfnader med geometriska mönsterränder (i skälblad, opphämta eller dukagång) af rödt eller blått ull- eller bomullsgarn. På skånska slätten förekomma rikare drätter med inväfda figurer, ryttare, skepp, djur, hus o. d. och då ofta i flera färger. Drättadukarna förekomma i Skåne, Halland, Blekinge och Småland".

Likt en semantisk Indiana Jones grävde jag allt mer upphetsad vidare, och fick på Wikipedia veta att "Dukagångsdrätt är en drätt vävd i dukagång", vilket väl verkar logiskt - åtminstone för den som vet vad en "drätt" och en "dukagång" är...

Men Wikipedia hade mer att bjuda på! Där meddelades nämligen att "Dragen stuga är begreppet för hur rum fordom kläddes med bonader och tyger längs hela väggarna. Tygerna kunde vara enklare vävnader eller broderade, ofta med frans. Olika format hade olika namn, som drätt, dragduk, hängkläde. Mellan vävnaderna flätades tygerna samman. Traditionen har förhistoriska anor." Blekinge läns museum konfirmerade detta: "Att klä stugans nakna träväggar, hyllkanter och takfall med vackra textilier vid festliga tillfällen är en sed som kan spåras långt bak i tiden. Vävnaderna har haft olika format och benämningar, (som) hängkläde, dragaduk och drätt. Med drätt menas oftast en bonad som hänger horisontalt och med hängkläde en bonad som hänger vertikalt. I Sydsverige har seden förekommit i bondehemmen, fram till slutet av 1800-talet."

En spännande, men ack så utdöd tradition? Nej faktiskt inte! På sajten "byYlva" hittade jag inte bara nutida mönster inspirerade av drättbruket, utan fick som bonus även den intressanta upplysningen att när man gjorde dessa dekorationer så kallades det att "man drog stugan till fest", vilket alltså då återknyter till det märkliga uttrycket "dragen stuga". Nu vet vi det, liksom hur man har det när man bor "ombonat"...