11 februari 2009

En trädgårdsmästare i släktträdet


Nils Eliasson heter mannen på bilden, och han är min farmors farfar. Nils föddes i Ransäter 1812, och det innebär att han är den äldste förfader som jag har foto på (bilden är tagen omkring 1870.) De övriga på bilden är Nils hustru Anna Sätterqvist, född i Kroppa 1813, samt döttrarna Anna-Maja och Emma. Farmors far är alltså inte med på bilden, inte heller två av de andra barnen.

Nils var trädgårdsmästare på Dömle i Nedre Ullerud. Lite spännande är att Nils och Anna år 1843 bor på Loslätten i Ransäter, vilket hörde till "Herr Patron Dahlgrens hushåll". Patronens son, den välkände F.A. Dahlgren - "Fredrek på Ransätt"- såg säkert Nils och Anna de gånger han hälsade på där hemma. Ibland funderar jag över om de kanske fått låna ut några drag till figurerna Per och Stina, drängen och pigan i folklustspelet Värmlänningarna som Fredrek skrev 1846 - fast det är förstås bara ren spekulation från min sida...

Kom att tänka på mina gamla forskningsobjekt idag, när jag såg att två av de bloggare som jag länkar till har skrivit om släktforskning utifrån var de befinner sig på jorden och vilka metoder de använder. Medan skribenten på Willow Manner berättar om hur hon utnyttjar genvägar på nätet i sin forskning så sitter Smulan samtidigt i Sverige och rotar för dagen i mantalslängder från 1600-talet. Med detta inte sagt att deras forskningsmetoder är totalt olika, utan mer ett exempel på hur bred släktforskningen kan vara, såväl geografiskt som källmässigt.

Själv har jag lagt ner släktforskandet för många år sedan, även om jag försöker hålla mig informerad. Fortfarande hör det av sig andra forskare ibland som vill "byta" uppgifter. Märker jag att det är nybörjare ger jag gärna en liten hjälp på vägen utan att försöka sabotera deras egen upptäckarglädje - det är ju de egna fynden som är roligast!

Dessvärre finns det dock en inte så liten mängd släktforskare som bara samlar på sig utan att dela med sig. De vill gärna ta del av ditt material men "glömmer" att återkomma med sina egna uppgifter, och med tiden har jag blivit mindre samarbetsvillig med sådana personer - inte av oginhet, utan av ren besvikelse. Fast det finns ljuspunkter: häromdagen ringde det en herre som ville ha uppgifter om "släkt till släkten", sådant som jag råkade ha i huvudet. Hans glädje över uppgifterna fick mig att tänka tillbaka på egna "genombrott" i släktforskandet på den tiden det kändes nytt och spännande. Det var lika roligt då som när man som nybliven fågelskådare såg en ny fågelart! Numera är det tyvärr långt mellan gamla släktingar och nya fågelarter...

4 kommentarer :

Anita sa...

Mantalslängderna hittade jag också på nätet! :) Via ett abbonemang på SVAR förstås.. Tyvärr blir det inte så ofta jag släktforskar via sådana sajter; det tar sån tid att ladda ner bilder med den dåliga uppkoppling jag har där jag bor. Men visst är det ett fantastiskt att kunna göra det!

Och lika roligt är det om man kan vara till hjälp för någon annan som har kört fast i sin forskning. Det värmer så gott i hjärtat när man ser att det blir uppskattat. Och lika glad blir jag när jag får hjälp av andra!

Tyvärr ligger min släkt- och byforskning nere långa perioder också numera. Intresset har mattat något, faktiskt..

Ptr sa...

Jo, jag förstod att du nog var inne på nätet, men du stångas ju med gammal handstil, vilket kanske inte är så nödvändigt alla gånger på Ancestry och Roots Web...

Ja visst, de hjälpsamma ger man gärna hjälp i sin tur. Men från den senaste jag hjälpte fick jag det här svaret (ordagrant och inte ovanligt) när jag frågade om hans släktskap med mig: "Ett varmt tack för ditt snabba och utförliga svar. Jag skall gå igenom det i lugn och ro och hör av mig igen om jag finner något som jag kanske kan hjälpa dig med". Det var för sex veckor sedan sedan, och jag har inga illusioner om någon "hjälp" i min tur. I sådana stunder är man faktiskt glad över att inte ha bjudit på hela historien! Den får han när han visar samarbetsintresse...

Helena sa...

Hejsan!

Jag håller på att forskar om mitt hus :)
Nämligen Loslätten i Ransäter!
I mina papper står det att det är byggt 1900 vilket givetvis inte stämmer. Har du nån info?
Jättekul att hitta det som du har skrivit :)
Vh: Helena

Ptr sa...

Hej Helena!

Så roligt att få kommentar från en nutida Loslättare! Nu är jag själv inte i elden längre med släktforskningen, men jag minns att Ransäters kyrkböcker var lite knepiga när man kom längre tillbaka. Fast jag blev glad över att hitta förfäder i den trakten, eftersom det är en bygd som jag förknippar mycket med det som är Värmland för mig: hästfolk, spelmanstradition och Tage! Tyvärr känner jag inte till så mycket om husets historia, men ett bra tips om man vill veta mera om hus och folk brukar vara att kolla med hembygdsföreningen på orten. Där brukar det finnas levande uppslagsböcker! Lycka till, och får du veta mer om huset så hör gärna av dig!